Min trettonde artikel i debattsidan.com har rubriken Islamonaivitet.

Den finns här:
http://www.debattsidan.com/w013.html

I botten av den artikeln länkar jag hit, till denna debattråd. Så det här är platsen var jag placerar efterdebatten för den artikeln. Därför ber jag de av er som vill medverka i diskussionen av det här ämnet att läsa artikeln om islamonaivitet först.

Som sagt:
http://www.debattsidan.com

------------------

Finns det då något sådant som islamonaivitet? Finns det en utbredd företeelse i vårt samhälle idag, som går ut på att blunda för islams farlighet?
Motsatsen påstås ju ofta, att det finns en överdriven negativism eller rädsla mot islam, som kallas för "islamofobi". Har det påståendet något för sig?
Ja, vi kan diskutera de två sakerna samtidigt i denna tråd.

Är islam en farlig religion? Jo, jag anser det. Alla religioner är farliga, och just för tillfället är islam den farligaste av de stora religionerna. Det måste vara möjligt att hävda detta utan att bli avfärdad som "islamofob". Och de som konsekvent kallar absolut all slags kritik mot islam för "islamofobisk" har gjort sig förtjänta av att själva bli betraktade som i bästa fall "islamonaiva".

Islam är en religion som i sina heliga skrifter föreskriver dödsstraff för de som konverterar bort från den. Detta direktiv praktiseras i en del länder, och det framförs ibland skriftligt t.o.m. i svenskspråkiga skrifter. Den fundamentalistiska korantolkningen är dessutom mycket mer utbredd än den fundamentalistiska bibeltolkningen. Ett annat problem är att dödslängtan och martyrglorifiering förekommer i stor utsträckning inom islam. Islam kännetecknas också av intolerans mot blasfemi, hat mot yttrandefriheten och ett långtgånget krav på underkastelse som gäller både muslimer och otrogna.

Sharialagstiftningen innebär könsapartheid, och detta problem finns även i Sverige. Dessutom har skamvåldet ökat i vårt land, och fortfarande utsätts svenskfödda flickebarn för könsstympningar.

Ett av de islamrelaterade fenomen som ständigt överraskar mig, är att människor på den politiska vänsterkanten, konsekvent tar islam i försvar i den religiösa debatten.

Detta är oerhört märkligt om man beaktar att vänsterfolket säger sig ha uppfunnit våra viktigaste nyckelord för ett civiliserat samhälle.

Islam står ju för motsatsen i samtliga fall:

Mänskliga rättigheter
Demokrati
Jämlikhet
Jämställdhet
Religionsfrihet
Yttrandefrihet
Åsiktsfrihet
Könsneutral samlevnad
Religionsneutral utbildning

Islam står för en totalitär teokrati, vilket strider mot ovanstående.

Kan någon förklara denna anomali hos vänsterpolitikerna?

"Älska din nästa så som dig själv" innebär att man först och främst måste lära sig att tycka om sig själv, att visa respekt för den egna integriteten, att vinna förståelse för sitt "jag" och att sedan sätta detta i relation till en annan individs respekt och förståelse. Kärlek är därmed främst en parrelation mellan likar.Att religion är och alltid varit en viktig ingrediens i världshistorien råder det knappast tu tal om. Vi behöver bara blicka över dagens nejder för att se att så är fallet. Här sitter Usama bin Ladin och hans anhängare och talar om ett heligt krig mot "de otrogna", vilka utgörs av alla som inte är muslimer. Jag har kommit fram till den slutsatsen att de stora monoteistiska religionerna judendomen, kristendomen och islam är intoleranta och inte till sin kärna kärleksfulla. Här möter vi nämligen dogmer, som utger sig för att vara sanna, och missionärsverksamhet (om den nu sker med svärd, sjukvård eller matpaket är likgiltigt) vars avsikt är att mota in andra i sin religiösa fålla. Kärlek måste omfatta alla människor, och respekt för andras tro är ju därvid en viktig ingrediens.

Hälsningar

Magnus

Och hur var det med marxismen? Var det inte så att ALL religion klassificerades som ett "opium för folket"?

Vad gäller förklaringen till att många socialister sympatiserar med muslimer i Mellanöstern, så tror jag att en del av den är att de betraktar muslimerna som den "svaga parten" gentemot Israel och USA. Och utifrån det så lyckas de med konststycket att blunda för könsapartheid etc.

Man kan fråga sig vad dessa socialister kommer att tycka i framtiden ifall Iran attackerar Israel med kärnvapen. Om islamstater ställer till med en ny Förintelse av judar, kommer judarna då återigen att betraktas som "den svaga parten"?

Ett rationellt resonemang måste utgå från en rationell upsättning av värderingar. Istället för att resonera kollektivistiskt om svaga och starka parter, så borde man se till den enskilde individens rättssäkerhet i första hand. Och om man gör det, så kan man ju inte fortsätta blunda för det könsapartheidsystem som råder i länder som Saudiarabien, Iran och Sudan.

Helt enig!

Och det är ett viktigt påpekande du gör, att alla de monoteistiska religionerna "är intoleranta" och innehåller "dogmer".

Vad gäller kristenheten så vill jag påpeka att den allra största dogmen fortfarande är arvsyndsläran. Om en präst i Svenska kyrkan opponerar mot den i praktisk handling, så blir hon eller han avstängd från att utöva sitt ämbete. Så rigida är de när det gäller att slå vakt om denna dogm.
Varför denna dogm är så farlig skall jag skriva mera om framöver. Det är ett löfte!

Men... just nu fokuserar jag alltså på det faktum att islam för tillfället är den farligaste av de stora religionerna. Och de som förnekar detta faktum är antingen islamonaiva, eller något sämre än det.

Den islamistiska revolutionen i Iran var inledningsvis en revolution mot Shah-väldet, och backades därför helhjärtat upp av Iranska kommunister. USA-hat och allt som hör därtill innebar gemensamma intressen initialt, och islamisterna lät givetvis nyttiga idioter vara med och göra grovarbete för islamiseringen, men sedan åkte de otrogna kommunisternas huvuden av i alla fall. Kan inte vänstern ens lära sig något den hårda vägen?

Vänstern tillämpar nog som vanligt tesen ”fiendens fiende är vår vän” i alla lägen där fienden är USA. Att förstå att islamismen är allas fiende och att USA i detta fall är vännen, blir antagligen förvirrande för vänstern, som inte är van att analysera verkligheten, utan fortsätter hålla krampaktigt i sina intill dumhet förenklade doktriner om hur världen ser ut.

Förklaringen till hela fenomenet är att vänsterperspektivet är lika religiöst som vilken religion som helst. De som går den emot ”har inte förstått den sanna läran” eller ”har inte den rätta tron”. Det är lika lönlöst att argumentera med vänsterfanatiker som med Jehovas vittnen, av samma anledning!

Vad som tål att upprepas är att islam inte är en religion jämställbar med andra religioner. Den som inte är medveten om detta är just islamonaiv!

1. Islam är baserad på Koranen, och det är Koranens bokstav som gäller.
2. Alla försök att tolka om Koranen eller revidera islam ska enligt Koranen bestraffas.
3. Koranen föreskriver våld mot allt och alla som går islam och Koranen emot.
4. Den som enligt 2. försöker förändra något drabbas av 3. eftersom 1. alltid gäller.
5. Den som lämnar islam går emot islam och drabbas av 3. eftersom 1. gäller och säger att man inte får lämna islam.

Det där kan säkert skrivas bättre, men vad det handlar om är en cirkelkonstruktion baserad på våld, i syfte att konservera religionen islam till att vara något absolut och oföränderligt. Det är därför varje försök att modernisera och luckra upp konservatismen i islamstater alltid möts av våld från grupper som försvarar den fundamentalistiska innebörd av koranens innehåll som den själv föreskriver.

Man kan alltså inte reformera något som förbjuder sin egen reformering, och därtill föreskriver stympning eller död för den som försöker. Så länge islam är islam, kommer det att vara en barbarisk kultur som konserverar sig själv.

Koranen föreskriver att:
• Islam ska härska över världen, och alla medel att uppnå detta är tillåtna.
• Alla utom och INOM islam som motsätter sig detta ska stympas eller dödas.

Ingen annan religion har dessa ambitioner som grundpelare, i klartext uttryckta i sin mest heliga skrift.
Den som inte kan se att islam är en farlig kraft på väg att åter växa sig starkare och försöka erövra världen är islamonaiv!

Ja, precis! Detta är allvarligt.

Dock kan ju många invända att det finns andra heliga skrifter som också innehåller mycket tok. T.ex. kan man läsa i en av moseböckerna att en trollpacka skall man slå ihjäl.

Det som då är viktigt att påpeka är dels att den fundamentalistiska korantolkningen är vidare utbredd än den fundamentalistiska bibeltolkningen, samt att det råder en rejäl brist på avsaknad av en muslimsk opposition som inom islam verkar för reformation. Ljumma muslimer är passiva muslimer. De bjuder aldrig något motstånd mot imamernas direktiv.

-----------

Nu till en annan fråga. Och den här frågan grundar sig även på mejl jag har fått och diskussioner i andra fora: Var går gränsen mellan islamonaivitet och proislamsk våldssympati?

Vi kan ju försöka att konkretisera saken: Är Mona Sahlin islamonaiv?

Nej, jag kan inte läsa hennes tankar och uttyda hennes inre själsliv, så jag har ingen facit att erbjuda här. Så ni kan tolka frågan som: Vad TROR vi om Mona Sahlin? Är hon naiv? Eller spelar hon ibland lite döv, blind och dum? Eller både och?

Och med detta menar jag inte att just hon är så intressant eller speciell. Jag vill bara konkretisera saken i form av en enda mänsklig varelse, som vi alla vet en del om. Har ni förslag på andra kända personer som vi kan begrunda, så kom med de namnen. Och Göran Greider är ett exempel på en person som inte är islamonaiv, utan något mycket värre. Inget gränsfall där inte.

Göran Persson är en knöl och en självgod buffel. Men han saknar inte begåvning. Jag tror att Göran gjorde en korrekt iakttagelse när han konstaterade att tänkandet inte är Monas starka sida.

Jag tror att Mona tror att hon gör rätt, därför att hon saknar både kunskap och egen förmåga till analys. Vad Persson såg som hennes starka sida var att känna av strömningar i samhället, och det kan man ju göra utan analys. Vad det egentligen handlar om är att ha ett finger mer känsligt än andras, när man sätter det i luften. Mona kände tidigt av de kulturrelativistiska strömningarna som är så oerhört bekväma och PK i alla lägen. Nu åker hon med när det blåser islamistiska vindar i Sverige, och har ingen aning om vad det innebär, men människor ler ju så trevligt mot henne där hon seglar förbi...

Och... eh... alltså är hon islamonaiv, menar du? (Jo, jag tolkar dig så. Fast man kan ju också argumentera för att hon måste anstränga sig en del för att blunda för obekväma sanningar.)

Och med viss risk för att spåra ut nu, bort från ämnet "islamonaivitet", så kan jag säga om Mona Sahlin att jag känner en ultraliberal man som hade henne till bordsdam i ett sällskap en gång, länge innan hon blev någon större kändis, och att han då uppfattade henne som att hon höll med honom om allt han gav uttryck för av sina ultraliberala visioner. Hans senare omdöme om henne är att hon känner sig fram och gärna gör folk till lags. Om detta stämmer vet inte jag. Och även om det kanske har gjort det tidigare så kan hon ju förbättra sig. Men... om hon så småningom blir svensk statsminister, och OM hon då har den här läggningen, så kommer både hon och landet att få problem. För en statsminister måste fatta skarpa beslut och såra många människor. Det är oundvikligt. (Fast... detsamma skulle man ju kunna tro att det måste gälla för en partiledare i opposition också...)

Och, så är det meningen att vi skall fortsätta att fokusera på islamonaivitet och på islams farlighet i den här debattråden, och jag kan ju försöka knyta ihop detta med farhågan för att vi får en statsminister som är en islamonaiv välpotta. Fast... å andra sidan... vad är den statsminister vi redan har nu?